21.23 2010-09-29 skrev **********:
Najs
sexig rumpa och fötter du har ;)
07.26 2010-09-30 skrev miss_incorrigible:
tack tack!
10.53 2010-09-30 skrev **********:
Brukar du använda nylonstrumpor ofta??
20.09 2010-09-30 skrev miss_incorrigible:
Ja men bara när jag leker bankrånare... vilket jag gör ofta. :S
2010/09/30
Everlast - White Trash Beautiful
"comin' home to you gurrrl..." Och jag kan inte släppa ännu en av Paulo Coelhos böcker, ay ay hur ska detta gå?
2010/09/29
I en strävan...
... att vara fantastisk (vilket jag redan är), rik (vilket är långtifrån vad jag är), snygg (jag har mina dagar), sexig (haha, nej), kåt (...) och allt det som människor ska ("måste") vara enligt ett predefinierat mått mätt för att vara lycklig misslyckades jag något så otroligt gravt att se de här inbillade kraven för precis vad de är. Något mer finns inte att tillägga. Nu tröstäter jag choklad, jippi.
2010/09/28
Regroup, check.
dekadens. kvalité. rich chocolate. muffins. pecans. levande ljus. kuddar. rökelse. uppmuntran. uppmärksamhet. små små detaljer. öppna. glittrande. ögon. värme. het. kopp. té. skratt. honung. kokong. trygghet. fjäril. flyger. disk. suck.
2010/09/26
2010/09/25
Cher - Bang Bang (My Baby Shot Me Down)
Inte ens GaGa hade kunnat bära upp den här outfiten med sådan pondus. Ga-ga, blah-blah.
God morgon!
New Kids On The Block - Step by Step
"oooh guurrrlll ooh oooh..." Jag, den androgyna lilla pojk-männshan, flyktingförläggning, med ställets coolaste tjej kunde jag slänga med håret hur mycket jag än ville. Tro mig, jag ville slänga med håret en hel del på den tiden... och det gör jag fortfarande än idag haha...
2010/09/24
Träningsvärken har...
...aldrig slagit till så hårt och så snabbt. Aj på allt jag gör nu när det nalkas kvällsbak, kvällste och film.
"please don't f*ck me in the a*s tonight..."
Det är så det låter i tvättstugan när man blir en smula Wendy Ho-skadad. Fun times! Satt uppe sent inatt och pratade med en vän om hennes bok. Jag är egentligen ingen expert men jag har läst en hel del. Det är mycket arbete och det krävs tid att mogna in i sitt skrivande oavsett vad man har för historia att berätta.
Igår hade jag en "flört-dag" på QX. Den resulterade i allt förutom det jag ville att det skulle resultera i. Jag ville se människor ge varandra lite uppskattning i vardagen. Ja, nog fick jag uppskattning. Uppskattning i all the wrong places. Det sket sig (mest)... eller så skulle jag skita på någon annan...hm? Aja-h, människor uppskattar väl varandra redan som det är på en sådan plats som QX. Who am I to be the messenger of lööööv liksom?
Let's celebrate!
Detta är en låt som kan skingra vilket bekymmer som helst eller rent av helt ta kål på den annalkande höstens gråhet och tristess. Nu förstår ni varför jag ääääähäähälskar Wendy Ho.
2010/09/23
Det 1000:e inlägget.
De flesta är överrens om att livet finns utanför bloggen där man ibland för in delar av verkligheten. Små bitar som jag känner är värda att dela med mig, oftast inför mig själv. De här bitarna kan bestå av att jag i perioder är glad, ledsen, bitter, arg med mera. Således kommer det inte spela mig någon roll om någon vill få för sig att jag är på ett visst sätt. Jag vet hur jag är och hur jag vill och inte vill vara, det är det viktigaste. Om jag i stunden är förvirrad kommer jag på det till slut. Jag vill tycka att jag, utan att sträva efter det, oftast är en glad människa på mitt sätt men det är svårt att greppa för någon som inte är nära inpå mig mest hela tiden. Den här bloggen kommer aldrig heller att bli en sådan "idag-har-jag-drömt-och-vaknat-och-borstat-tänderna-och-sen-ska-jag..." plats. Det är inte intressant för mig.
Jag tycker att jag fortfarande håller mig kvar vid det jag skrev i mitt allra första inlägg den 19 september 2008. Detta innebär att jag skrivit här i lite över två år. Jag har hållit en dialog med mig själv, väldigt ofta har jag skrivit små rader som endast har betydelse för mig och för att det är den funktionen som jag värdesätter på den här platsen. Det jag däremot har kunnat se är att bloggen är skoningslös när det kommer till att ljuga för sig själv. Alla idkar en stor andel självbedrägeri, som att de behöver se sanningen i vitögat för att ha något att leva för. Neverending story.
Jämfört med när jag började skriva bloggen har ensamhetens många skepnader ändrat form och inverkan på mitt liv. Jag var nog rätt ensam och rädd där och då och nu? Nu hanterar jag ensamhet på andra, ja kanske till och med bättre sätt. Det är relativt. I perioder behöver jag inget annat än att vara själv för att fungera och i andra perioder hungrar jag efter att överösa människor med de positiva och, vad jag anser vara, de vackraste delarna av mig som människa. Det är framsteg, för tidigare var ensamhet ett enda stort skrämmande begrepp som bara var "det där jobbiga". Jag har arbetat för att luckra upp och se det för vad det verkligen är. Om något behöver jag arbeta lite hårdare för att öppna upp och ta emot. Det är inte lätt ska ni veta. Rädsla och osäkerhet däremot jobbar jag på fortfarande. Två steg framåt, ett steg tillbaka, ni vet.
Jag ser fram emot tiden som kommer, en rätt nött tanke i min lilla värld men det känns verkligen som att jag med det jag har i ryggsäcken efter endast dessa två år har ännu mer att se fram emot. Vissa saker är sig lika och andra inte ett dugg. Jag växer och lär och ibland vill jag krympa igen och springa hem till min mamma som man någon gång fick för sig ska ha alla svaren. Det är långt ifrån en av livets stora sanningar. Däremot kommer den långa vägen att breda ut sig inför en allteftersom.
.jpg)
2010/09/22
Jag gillar minikalas.
Intimt och personligt, god mat, dämpade ljus med inslag av överstimulerade barn och vuxna tråkisar minus Sunshine. Sunshine är aldrig tråkig... på det tråkiga sättet åtminstone. Ingen ser ändå när man blundar och vilar ögonen lite. Vem vet, det kanske blir lite storkalas i helgen. Lite dansa, shakey shake, lite hit, lite dit.
2010/09/21
Du, transsexuella kvinna/man/person...
...som upplever svårigheter med att återkoppla eller rent av att hitta tillbaka till din "nya" kropp. Oroa dig inte för det finns hjälp att få. Dra dig inte för att, i din kontakt med sjukvården som vi alla har oavsett när vi opererades, be om att få tala med någon. En kurator, en sköterska, en läkare, en terapeut mm. Oavsett vem så finns det alltid någon, förstår du? Så fort du börjar tala kommer den största biten av det jobbiga att släppa. Tänk på vilken skillnad det gör i livet att inte bära på sin oro helt själv. Du är aldrig helt själv och du kommer aldrig att vara helt själv. Det finns inget att vara rädd för förutom att treva i ovisshet vilket skapar det allra största obehaget och jag är väl en av de som anser att livet ska vara allt annat än obehagligt.
Kroppen är samma fast ny på vissa nivåer (funktionella, fysiska, mentala) och det tar tid att hitta sätt att förhålla sig till den. Det tål att tänka på att biologiska tjejer/killar har en hel pubertet på sig att utröna vad de gillar och vad de inte gillar alls. Vissa av de har inte ens kommit underfund med sina issues när de kommer till 30 års åldern. Kroppen är ingen liten maskin att stänga av och sätta på när helst det passar en samtidigt som den i de flesta situationerna inte alls är speciellt komplicerad. I och för sig, vissa behandlar den så och de erfar snart att det kan förvisso vara på en hel del gott men även väldigt ont. Om du på något sätt känner dig träffad av dessa rader så ska du veta att det ska ta sin tid. Tid är det enda vi har. Ta hand om dig, njut av livet. Puss!
Dagens inspiration:
Music Video Directed by Yoann Lemoine
Aniboom (www.aniboom.com) teams up with a community of animators and animation fans around the world to create the best independent cartoons and animation films for multi-platform distribution.
Aniboom provides the opportunity for all of you who like animation to create, watch, and share animation. Be sure to check out Aniboom's original animated series and cartoons coming soon on aniboom.com
Wendy Ho, still going strong
Ja, jag säger då det, jag har aldrig sett fram emot ett album så mycket som det här.
2010/09/20
Jag tvättade nästan mitt hår...
... med silverschampo idag. Miss incorrigible gone granny. Gissa om jag blev förvånad när geggamojjan i handen var indigoblå.
Mitt id-kort är borta. Hörni, jag har tappat min identitet håhå... vad jag tappat är räkning på hur många gånger det hänt. Id-kortet, den är säkert i någon av 2-3 väckor som jag jonglerar nu.
Min syster blev introducerad för da POWAH of Clinique. I wish her perfect skin. Såklart, jag är en rätt fantastisk syster, på en bra dag.
Och sedan alla dessa snoriga, förkylda människor omkring en. Jag ska reda ut en sak en gång och för alltid. Sluta leva kvar på/i sommartid med era korta shorts, fula gummistövlar, spraytanade ben och enorma halsdukar(?). Det är kallt, termometern visar inte mer än 15 grader på en fin dag. Den blir heller inte längre bara för att ni tar en sista minuten resa till Kräkland. Sommaren är slut. SLUT.
La Siciliana Ribelle / The Sicilian Girl
Dialogerna och scenerna var helt underbara. Blev helt förälskad i Veronica D'agostino som spelar Rita Atria i den här skildringen som är baserad på verkliga händelser.
Ooh child, look whatchu didz?!
Vissa av er röstade med röven, for real. Life f*cks us all och vi får väl se vad ni ställt till med era små enfaldiga och viktiga val. I vanlig ordning ser Reinfeldt ut att skita på sig. Det är bra, nu får han visa vad han och hans kompisar går för. Och om Miljöpartiet samarbetar med Alliansen blir jag glad så länge det stänger ut främlingsfientlighet ur riksdagen. Med det sagt anser jag att man ändå ska belysa frågorna kring integration, det krävs mycket mer arbete för rösterna tyder på att det är något gravt fel i vårt land och det har det varit länge.
De här senaste veckorna har jag gått runt med en knut i magen och nu vet jag varför. Det är bara att samla ihop sig och se till att lämna det här landet så snart det bara går... eller bli politiskt engagerad och försöka ställa tillrätta den här röran... hahahahahaha, eller inte.
Jag har en intensiv period inför mig på flertal för detta lilla liv avgörande nivåer. Mycket jobbigt att ta itu med som inte länge kan stå tillbaka för funderingar, för att det är för svårt eller för att saker och människor kommer i vägen. Allt sitter i huvudet. Jag har ödslat så mycket energi på det förflutna men även i nutiden på delar som bara tar och tar och lämnar väldigt lite att röra sig med. Man ser inte när man är mitt uppe i det, man ser knappt ett dugg.
2010/09/19
Scissor Sisters - Invisible Light (Stuart Price Remix)
The darkness is here. Let's go out with a bang, haha...
2010/09/16
Vad smutsig politiken har blivit...
... men det är ju inget nytt. Jag har fyllt på min depå av politisk bullshit en hel del den senaste tiden och en del av mig känner egentligen för att leva helt isolerad på en fantastisk ö. Jag och mina kokosnötter... Tyvärr är inte det ett alternativ i nuläget.
En komiker filmar en pressekreterare och lägger upp anklagelser på Youtube. Man väntar sig egentligen inte något mer raffinerat av en som inte har något med politik att göra. Pressekreteraren svarar med samma smutskastning och argument och då undrar jag hur människor, enligt senaste opinionsundersökningar ca 5 %, inte kan se vad det är för människor egentligen som dessa väljare vill ge tillträde in i riksdagen. Vissa av de som för inte så länge sedan stod någonstans i detta avlånga land och gjorde nazistiska hälsningar.
Nej hör ni, det är dags att öppna ögonen och se vad detta valet egentligen betyder för vårt land. De står för fientlighet för isolering för en rad saker som inte har utrymme i vårt samhälle med tanke på att vår värld krymper och att vi kommer allt närmare tiderna då vi kommer alla behöva kavla upp våra ärmar (skrivet utan några som helst domedagsreferenser). Deras politik är dolt bakom slipade argument om att först och främst "ta hand om våra egna". De ska först ta hand om invandrarna som finns inom rikets gränser för att sedan... vad? Vad händer sedan? Det är dags att förstå att i de här människornas ögon kommer "de där" aldrig bli deras egna. Det går inte i ett vi och de-tänkande. På sin höjd kommer "de där" att torka baken på deras äldre eller liknande arbeten som "de där" kan tänkas duga till enligt deras osvenska syn.
Nej, ingen kommer att slänga ut någon ur detta land men en vi&de-politik leder till att det skapas åtskillnader i samhällets värdegrunder som bygger på befängda uppfattningar om att någon är värd mer än någon annan för att den här personen kommer från en annan del av världen. Det hoppas jag att människor förstår någon dag. Vi tycks glömma att tiden har sin gilla gång, att när människor utsätts för ekonomiska påfrestningar eller kriser har de lättare att falla tillbaka i ett rädda sig som rädda kan tänkande. I förlängningen finns det utrymme för ett klimat som i Tyskland innan andra världskriget.
Vakna. Öppna ögonen och öronen för det som håller på att hända i vårt samhälle. I jämförelse är någons val att ha ett stycka tyg på sitt huvud knappast ett problem.
2010/09/15
2010/09/13
Jag vet att det är tuffa tider MEN...
... jag vet inte på vilket sätt de blir bättre av att gå runt och säga till sig själv: "honey child, now you listen up! you keep that shiet poppin' & fabulouzz coz nobody got yo back when you down and troubleeee-dddhhh!!" och sen utbryta i någon sorts trannylicious diva gospel remix med en massa "ooh ooh ooh", hahaha...
What does it mean, ya'll!? Have I finally lost my mind?
2010/09/12
2010/09/11
2010/09/10
Jag kan meddela er om att...
... lyckade chokladmuffins innehåller både de sedvanliga ingredienserna och en massa ovanliga svordomar.
Let's call it uhm... passion?
2010/09/09
Cliff Kyanne - Gold Stilettos
Vilken dag jag har haft! Efter ett pass på gymmet kom jag hem, smörjde in mig och slocknade. Poof! Jag vet inte riktigt vad som hände. Så trött var jag inte, eller? Jag bara vaknade med ett ryck tre timmar senare och det kändes som att hela livet passerat revy. Egentligen inte men känslan dröjer sig kvar i min kropp. Jag gick ut på en runda, lämnade och lånade nya filmer på Stadsbiblioteket, köpte Flux och gömde mig inne på Bergakungen för att se Salt. Ibland behöver man se en kvinna kicka some serious ass, det gjorde agent Evelyn Salt så bra. Kvällen avslutade jag med att hänga hemma hos Sunshine wow:ande över de där långa spröten som räkor har längst fram på sin hemska (men goda) lilla kropp.
I min tillvaro just nu...
... finns det inget värre än oengagerade, slöa, sega människor som låtsas vara idioter bara för att de kan. Det värsta är väl kanske att jag rent naturligt borde ha den närmaste och bästa relationen till just personen i fråga. Den typen av relation kan jag bara drömma om för nu går jag runt med en knut i magen oförmögen att säga det jag behöver säga. Att säga det på rätt sätt är en annan sak och det går inte heller då mina känslor av ilska, orättvisa och oförrätt tar över och jag bara vill slå in käften på den detta berör. Oj då, det verkar finnas lite testosteron kvar i mig. Sedan har människan inte hellre en förmåga att ta in det jag hade velat säga. Det går bara inte. Jag har försökt så många gånger och som vanligt hade jag väl bara känt mig dum efteråt för att jag försöker ännu en gång och för att just den här personen är även duktig på att vända på allt och utnyttja offerrollen. Det sitter djupt som fan och efter en halv livstid av att "offra" sig orkar väl inte jag ta in det där för det känns inte på riktigt. Hellre säger jag inte ett endaste dugg till. Jag klarar inte av mer även om jag, med tanke på vad som står på spel, borde orka lite till. Jag börjar ana ett litet mönster. Skit också.
2010/09/08
Jag råkar vara en av de...
... som tycker att attraktiva människor inte ska jobba som läkare. It's true. Det är därför jag inte följer någon sjukhusserie. Ångest! Bläää.
2010/09/06
Efter en waxing...
... from hell, trots waxarens alla supergulliga försök att lugna ner mig, tycker jag att det är konstigt att ens egna kissemurra, bikinilinje och ben i ens egna huvud är de mest håriga och läbbigaste man vet. Och nej det verkar inte spela någon roll vilka apor man har delat omklädningsrummet med under sitt liv. Det ger liksom ingen kontrast så att jag kan tänka "nej, men det finns hårigare brudar". Visst finns det, they're a dime a dozen. Däremot kan man som en professionell waxare tänka att det är en kroppsdel med hår på och nu ska det bort. Bort bort bort. Förvisso är det inte en av favoritaktiviteter att lägga mig på en brits och köra en spread eagle med min hoo-hah men det kan vara på tiden att avdramatisera det hela. SÅ, gott folk, jag tänker waxa järnet framöver. Wax on, wax off. Och så har jag röstat också. Nu ska jag underhålla mig med en stunds bloopers från Absolutely Fabulous:
Life´s been a bumpy ride so far...
...indeed och det kan vara dags att släppa taget om det förflutna. Jag satt med min mamma och min syster och pratade en hel del om det som varit. Mycket litet om det som komma skall för vi är inte lagda åt det hållet i vår familj, verkar det som. Det var en sådan all out vältra sig i det förgångna sammankomst som man behöver lite mer än annars när saker och ting tillåts hänga kvar i ens liv. Elektrifiera luften omkring en när de där bankfacken av en eller annan anledning flyger upp med sitt innehåll. Ok, mestadels var jag irriterad på min far och de ständiga spökerierna som hans sida av... människor utsätter min familj för. Det är en lång historia men vi är inte de och de är inte vi. Min syster föddes här nästan 11 år efter mig i Sverige så hon har inga upplevelser och minnen från den tiden. Hon har haft en enorm tur som sluppit vilket jag är glad för. Jag kan däremot tycka att jag minns vissa saker för bra. Jag lär aldrig glömma men det är dags att låta det man vet i ett av de där bankfacken förlora sin betydelse, lösa upp den där knuten som binder en till sådant som inte längre bär vikt och relevans i mitt liv men ändå tynger ner mig i färden mot det som komma skall. Det finns alldeles för många sådana knutar i mitt liv.
2010/09/05
2010/09/04
God morgon!
Det är inte ofta man gråter som ett litet barn långt in i natten men när det väl händer är det värt varenda tår.
2010/09/03
I am not a happy camper.
Jag tvingas stanna upp och fråga mig själv vad jag håller på med? Ja alltså, här i livet? Precis som när jag för en liten stund sedan satt och gjorde något som på intet sätt var bra för mig, varken här och nu eller framöver. Jag stoppade, slängde en tung men osynlig sten i huvudet på mig själv med den enkla frågan "vad håller du egentligen på med?" Jag hade inget svar förutom en frustrerad suck.
Egentligen har jag alldeles för lätt för att låta mig själv färdas med strömmen i sakerna som jag företar mig. De "bara" händer. Jag önskar det fanns tillräckligt med mod inom mig att här och nu vara ärlig och öppen om allt skit jag haft för mig över åren. Sådant som "bara" händer. En nära vän frågade mig om jag har förlåtit mig själv? Det har jag inte. Undrar om jag ens kan det? Tro mig, jag har försökt och försöker fortfarande men det går inte. Det är inte dags än och det kanske det aldrig blir för det ligger så mycket i vägen för det. Det enda som kanske spelar någon roll är att jag är ärlig mot mig själv. Ja, hur långt det nu må räcka på en bra dag.
2010/09/02
Slits med hälsan på Spotify just nu:
Varvar ner nu. Dagen hade så mycket att erbjuda och jag tog bara en liten bit av kakan. Mitt favoritpass på gymmet har börjat, tränaren körde järnet. Mina dunderlår brände och svetten lackade. Jag har lånat film och musik på Stadsbiblioteket och gått en liten runda med min dolcezze för att sedan landa hemma i hennes knöliga soffa och titta på en egyptisk såpa. En dag står jag där med mina överdrivet sminkade kattögon, i min leopardklänning och upp-poofade hår och gör vackra gester med händerna och säger "shukram hhhabibi" till de som köper min baklawa. Jag borde kunna den där arabiskan, kan man tycka haha...
2010/09/01
Say hello to my little friend.
Jag får inte finnar alls ofta men när jag väl får brukar de se ut som den här rejäla maddafakkern här. Fy vad det gjorde ont när den skulle "blomstra" ut igår. Och tidigare idag bar jag denna mini-Vesuvius med stolthet genom halva Ikea i jakt på småsaker. Vem vet, jag kanske låter den få ha sitt utbrott ikväll. "åh-yes, där fick du din fugly ass maddafakkaaa!!" - medan jag pressar. Det är en process för först låter jag den komma ut maximalt för att sedan ha en ceremoni helst med lite baklawa, frukt, te och tända ljus för att hylla den. Till slut avlägsnar jag den med kirurgisk precision och desinfekterar området så att jag känner mig riktigt belåten och ren efteråt.
Du kommer långt med en komplimang.
Hejje
Oj vad tankarna far runt. Vem är det som ligger bakom denna profil, hur är personen. Dina foton locka verkligen att få veta mer.
Kram
**
10.28 2010-09-01 skrev miss_incorrigible:
Tack jag tar det här som en komplimang. Gå hem och sätt på din fru nu.
Kram från mig.
När jag var på min första...
... handledning på gymmet häromdagen gjorde vi en mätning med någon slags elektronmaskin. Den ska tydligen mäta andelen fett, vatten och annan vävnad som kroppen består av. Så jag tog av mig sockorna, ställde mig på den och väntade på pipet. Da pip. Da final pip. Haha, ni skulle ha sett mig när jag satt där medan hon förklarade vad allt på den där lilla remsan som sköt ut ur maskinen betyder. Jag såg ungefär ut så här: o.O och handledaren som märkte det sa: "ja men... men det här är ett bra... utgångsläge?" Låt mig bara säga så här, mina fettprocent gör att jag klassas som något slags stekfett. Perfekt att steka till lite halloumi i om man så vill.
Det gör inget, jag är fortfarande het. All's good in the hood. Nu har jag lite struktur, jag har ett mål. Let's go.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)