Året 2009 har gått skrämmande snabbt...

... och jag tycker att den här bloggen sammanfattar fint en del av vad jag lärt mig under tiden. Jag tror att året inte blev riktigt som jag tänkte mig trots allt. Jag flyttade från en del av min stad till en helt annan och hade för mig att det mesta skulle bli så fantastiskt och annorlunda. De stora stegen uteblev och det kanske är det bästa för mig då jag hatar stora hopp och stora steg. De är... för stora helt enkelt.

Jag avger inte några nyårslöften längre, det har jag inte gjort på ett bra tag och jag kommer aldrig börja med det igen. Det är för mycket onödiga krav och jag är hellre inte dålig på att ställa många av de. Jag finner det svårt att finna en balans mellan för mycket och för lite. Jag behöver uppmuntran från mig själv, hämta inspiration från andra och jag behöver rätt miljö för mig att frodas i. Det är så mänskligt, jag vet. Jag ska hitta en plats för mig själv. Det är vad jag tror jag att året 2010 kommer att handla om för min del och vet ni, jag vågar tänka att det kommer att bli helt fantastiskt.

Gott Nytt År.

Ninette Tayeb - Let Me Entertain You

Nattens ord II

discombobulate \ˌdis-kəm-ˈbä-b(y)ə-ˌlāt\

Function: transitive verb

Etymology: probably alteration of discompose

• to throw into a state of emotional confusion

Älskar det, ääälskar!

Victoria's Secret Fashion Show 2009

Årets öppning med Black Eyed Peas är fantastiskt. Ser ni, ett "V" for Victoria? Och Alessandra Ambrosio har minsann jobbat på sina abs haha...

Nobody Does It Better...

... (ok, Carly Simon gör det bättre men nevermind.) Det var här och insatsen i Don't Say A Word och Happy Feet som gjorde att jag fastnade för denna duktiga skådespelare.

RIP Brittany Murphy

Snoopy Dogg är Tomten...

... (och far till alla barn) därför tänker jag tro nästa år, tro som aldrig förr.

Fo' shizzle.

Tro, tro, tro...

Poängen med att knåda män på skrevet...

... när de är påklädda har helt gått mig förbi. Faktiskt... Det kan vara flera lager tyg mellan hand och paket. Inspärrat. Ett enda lager är i vägen, föreställ er två... eller tre(!). Långkalsonger ovanpå briefs/boxer? Har killar det nuförtiden med klimatförändringar och allt? Organet kanske till och med pekar åt fel håll för att det ens ska kännas skönt. En missriktad erektion, hahaha...

Ja... vilket väcker frågan kring hur många där ute som egentligen inte är missriktade?

Oops!

Pink Floyd - Wish You Were Here

The Men Who Stare At Goats

♥

Jaha, och? Alla ser ut som en transa någon gång...

... i sitt liv. No worries, det är en bra sak.

Tidlös skönhet.

Diane Lane.

M83 - We Own the Sky

Kronhusbodarna ♥

Det är där de goda julklapparna finns, tro mig. God Jul. ☃

Delinquent Habits - Tres Delinquentes

Jag har lärt mig att... del VII

• det inte finns något som heter ligga för mycket. Däremot finns det en mycket svår sjukdom som är en kombination av att ligga för lite och bli bitter (och gnällig så att man förtjänar en örfil).

• jag aldrig kommer "klicka" på den djupaste av nivåer med människor som är moralister och lever sina liv utifrån en massa ( och då menar jag en MASSA) av deras egna "rätt och fel". Fy fan.

• det är mer än jävligt ok att vara egoistisk i vissa lägen. Man vet bäst punkt slut.

• människor som inte klarar av att vara ensamma är som svarta hål. De slukar all energi tills de hittar någon att ödsla ännu mer tid på. Den andra blir i sin tur ett svart hål. Svart hål föder svart hål... typ!

• man mest hela tiden behöver ta ett steg tillbaka och tänka om för att se människor för vad de verkligen är.

• de som tycker om mig kommer att fortsätta tycka om mig för det är jag värd. De som slutar tycka om mig är dumma i huvudet.

• har du något att säga till mig får du säga det. Jag lär inte ta mig tiden att fiska efter vad ditt inbillade eller högst reella problem är.

• allt hänger ihop såklart.

Lady Gaga @ The Ellen DeGeneres Show

"I want my fans to know that it's ok, you know, sometimes in life you don't allways feel like a winner but that doesn't mean you're not a winner." Och visst är det så? Hon verkade vara en sympatisk person och jag hade gärna velat se en konsert. Gillar när hon sjunger "Speechless", som hon skrev till sin pappa.

Finare än fint.

Den här söndagstjejen...

... har dragit på sig en förkylning. Ja, igen. Vi snackar täppt näsa, hela huvudet känns blockerat och värker, slemmig hals, lungor som inte kan andas in helt. Jag visste att jag inte borde ha gått till gymmet den ödesdigra måndagen. Men men, det är så det blir när man tvunget måste ha något "där och då" eller "här och nu" som det kändes just då. Jag vet, det är så förbaskat förvirrande att alltid hålla koll på sig själv och "lyssna på" sin kropp.

Som alltid kommer jag att uthärda. Jag måste bara lära mig att sitta still under tiden jag tillfrisknar för det är på väg. Det känner jag. Tills dess ska jag bädda ner mig under min zebramönstrade filt, hälla i mig litervis med vätska, käka celementiner som om morgondagen inte kommer och njuta av en bok i skenet från min sänglampa.

Fast jag undrar om det finns en tvättid ledig... ?

FAIL, DOH!

Adam Masterson - Sunday Girl

Ja, jag blir själv förvånad...

00.17 2009-12-20 skrev *****:
vill du komma hit

09.31 2009-12-20 skrev miss_incorrigible:
nej tack. jag trivs där jag är.

... över mitt svar. Det är intressant hur jag mitt uppe i röran kan finna ro. Låt munnen känna på ordet "ro". Ro. Vid sidan av smutsig disk, golv som inte är dammsugna, smutskläder här och där, s.k. "tvätthögar" och för att inte tala om röran inombords. På vissa sätt är röran inom mig bokstavlig. Fast jag lever i förvissningen om att allt det där kan ordnas upp, tror jag. Inget är mig övermäktigt, det känns bara så i stunden då tiden och dess anhang av mörka ryttare ridandes i dess spår tar överhand. Herr Stress, herr Press, herr Krav svingar sina svärd precis ovanför människors huvuden. Alla duckar och rappar på. Deras uppgift är att vi aldrig ska glömma tiden hur mycket vi än vill... glömma?

Ja, kanske.

Förtränga?

Ofta.

Av rädsla?

Ja, bland annat.

På tal om dominatrix...ande (???)...

... antar jag att "effektivisering" ingår i "uppdraget". Lucy Liu är het hä-hä...

Jag förstår att människor blir mätta på mig...

... när man är som jag. Jag är inte högdragen eller liknande men jag öppnar inte upp för andra och låter sällan den kärlek och omtanke som jag skickar ut komma tillbaka till mig. Jag är sluten och i grunden har jag svårt för att ta emot tillgivenhet hur mycket än jag ger av mig själv.

När jag väl blir föremål för någons tillgivenhet blir jag alltid så förvånad över hur någon kan vara så snäll mot mig. "Vad har jag gjort för att förtjäna detta?!" är en fras som jag ofta använder och till skillnad från andra som använder det som en artighetsfras för att demonstrera blygsamhet när de får något erkännande, kommer de orden från ett ärligt ställe djupt rotat inom mig. Ja... något sådant istället för att bara säga tack och sola mig i glansen av uppmärksamheten vilket man också ska kunna göra utan att direkt bli upptagen av vad man ska göra i gengäld. Gör man väl för andra om och om igen där den ena parten ger av sig hela tiden utan att den andra behöver göra något är det svårt för en relation att bestå. Ibland rent av omöjligt för att mottagaren är någon med avsikt att utnyttja. Andra gånger för att man vänjer någon för mycket vid att vara mottagaren och blir trött på att fylla ett bottenlöst hål. Lite så har det blivit vilket har fått mig att tänka på om människor bara är mer egoistiska med mig eller om de bara är så egoistiska som människor naturligt är? För det sistnämnda har jag också erfarenhet av och det är ok för till viss mån ska egoism få råda... till förmån för bättring såklart... och annat.

Så vari ligger lärdomen? Ja hm... Om den andra, i vad det än för relation det rör sig om, inte får tillfälle att känna sig behövd och uppskattad genom att göra något för mig stängs känslor ner. Det är ett tydligt mönster i mitt liv och det beror på att de flesta normalt funtade människor behöver känna att de fyller ett skuldfritt syfte i någon annan människas liv. Jag och de som är lika mig i detta avseende behöver öppna armarna, hjärtat och sinnet. Jag behöver våga släppa in någon, ta emot och vara tacksam... och förstå att jag verkligen, verkligen, verkligen förtjänar det goda livet har att ge.

Take a look... or two.

ò.ó

Det gäller att se saker för vad de verkligen är.

Läs här.

I stunden är det oftast enklast att peka finger åt någon för att känna sig förmer. Rättfärdiganden och det som människor tar till för att slippa skam tar aldrig slut. Samtidigt ligger problem mycket djupare än så. Läste detta för ett tag sedan och jag minns att jag gick som på moln efteråt. Okej, artikeln publicerades och lästes första gången någon gång i november men jag är ändå inte sen med att uppskatta Nabila Abdul Fattahs klarsynthet.

Donkeyboy - Ambitions

Now, I can’t behave
I feel it in my feet on the streets
But don’t you know?
There’s something I can feel when I breathe

I told you once
You’re breaking into separate parts
But don’t you know?
It’s something that I can’t live without

And if somebody’s going to make it
then this somebody ought to be you
And I keep telling my reflection
Ambitions are already starting to fade

I can’t tolerate
The feelings that I feel when I feel
But don’t you know?
Some feelings never seem to let go

Like a silverblade
I cut my way out of control
But don’t you know?
Some blades will cut you right to the bone

And if somebody’s going to make it
then this somebody ought to be you
And if somebody’s going to fake it
then this somebody, somebody is you
If it’s me that was going to take it
then I know that it wouldn’t be straight
And I keep telling my reflection
Ambitions are already starting to fade

I Can’t tolerate…
(Can’t tolerate)
I Can’t tolerate…
(Can’t tolerate).

And if somebody’s going to make it
then this somebody ought to be you
And if somebody’s going to fake it
then this somebody, somebody is you
If it’s me that was going to take it
then I know that it wouldn’t be straight
And I keep telling my reflection
Ambitions are already starting to fade

And I keep telling my reflection
Ambitions are already starting to fade

Shortbus

Jag såg denna film för ett bra tag sedan och nu ryser jag över hur givande den var om man ser bortom saker som att en kille ger sig själv en facial cumshot eller att ett par har bekymmer med sitt sexliv. Försök krypa ur era skal och se filmens alla invecklade öden och all utvecklade och utvecklande förvirring. Förvirrade måste vi alla vara för att till slut se klarhet. Sedan är jag rätt säker på att en hel del av oss önskar oss inte några facial cumshots men däremot behöver vi budskap som dessa så... se och lär!

Tim Deluxe feat Sam Obernik - It Just Won't Do

"So don't call me babe, 'cause I ain't your little girl..." Den här sången får mig att le och känna solsken mot min hud. Mums.

Dominatrix?! Jag?

14.05 2009-12-14 skrev *******:
Hej Ni vackra!

14.09 2009-12-14 skrev miss_incorrigible:
hej hej

14.11 2009-12-14 skrev *******:
Allt väl.. Kan ag göra något för Er?

14.12 2009-12-14 skrev miss_incorrigible:
nej inte nu. ställ dig i hörnet och se ängslig ut tills jag behöver dig.

14.13 2009-12-14 skrev *******:
*ställer mig på knä i hörnet och blickar nedåt* *snyft* *ler*

14.14 2009-12-14 skrev miss_incorrigible:
Men ler inte när man är ängslig!!! *slänger en hård kaka i huvudet på*

ò.ó

14.15 2009-12-14 skrev *******:
Förlåt *bugar ängsligt*

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Jag tillstår att jag hade tyckt om att dominera alldeles för mycket för att det ska vara hälsosamt för någon av de inblandade.

ò.ó

På väg åt rätt håll.

Jag vaknade och såg detta. Barnet i mig tänkte "jipp... äh". Glädjeskuttet blev aldrig riktigt av. Jag älskar bitande kyla och nyfallen knastrande snö. Här var det inte mycket men det är bättre än inget, eller hur?

Miz Metro - Trashion

Åh, så bra. "I feel like kicking some ass tonight. Take it to the dancefloor, lehehehet's fight!"

Childhood favourites.

Homeros Iliaden och Odysséen är ett avlägset minne men aldrig för långt bort för att plocka fram då och då, putsa av och le till. Jag var knappt 14 när jag plöjde igenom de här böckerna första gången (ungdomsversionen såklart) och sedan dess har jag tappat räkningen. Jag slukade allt vad Antiken och mytologi var då, drömmar om äventyr och upptäckter långt, långt bort. Det var ett sätt att ta fokus från djupare problematik, såklart. Mm jo, tendenser som visar sig än idag...

Jag är snäll för att jag alltid tänker på andras behov.

12.31 2009-12-10 skrev **********:
haha, Tack!
Du är söt i dina gråa trosor med ett litet rött hjärta på...;-)

22.44 2009-12-10 skrev miss_incorrigible:
Tack, och nu vill du prova dem...?

Little Dragon - After The Rain

Jag älskar mina bröst...

... mer och mer för varje dag trots att de försvinner sakta i den här transformationen som min kropp genomgår. Ja, en transformation till, tänker jag. Det är vad livet handlar om, att steg för steg bli den man verkligen vill eller är menad att vara. Kroppsligt, själsligt, socialt och så vidare. Allt hänger ihop.

Jag hade alltid ganska mycket bröstvävnad när jag var yngre och jag är ganska säker på att jag hade haft ett sjujäkla bitchtits problem om jag hade blivit en man. Gynekomasti och jag hand i hand. Men nej, en flicka behöver sina bröst. Fina bröst har alltid stått för skönhet i mina ögon och fina bröst kommer i alla olika former, storlekar och färger. Allt finns i betraktarens ögon, som vanligt. Jag minns hur jag beundrade min mormors dekolletage när jag var yngre. Hon var den ultimata kvinnan som alltid klädde sig i lätta skira blusar upptill instoppade innanför en tight kjol som kramade låren ända ner till precis under knät, något som jag än idag tycker står för en välklädd kvinna. Det finns berättelser från min barndom där jag sagt att "min mormor har stoohoohoora bröst" till hennes chef när jag hälsade på kontoret där hon arbetade med försäkringar. Ja, som barn kunde man säga vad som helst och komma undan med det. Jag saknar det.

När jag började ta hormoner för första gången för över 8 år sedan kunde jag känna hur mina brösts tillväxt kickade igång. Det gjorde en del annat på min kropp också men just brösten är närmast hjärtat. Bokstavligen. Jag kunde känna hur det spände när jag satt på en föreläsning, alla bh:ar var för tighta och det är därför jag än idag uppskattar en bekväm sport bh mer än en vanlig bh. Jag kunde inte sova på mage i perioder och så vidare. Ibland satt jag och höll i mina egna bröst medan jag tittade på tv. Jag log, höll i mina bröst och tittade på tv. Det låter fånigt, jag vet, men det är precis så som det var. Kanske för att skicka all kärlek och omtanke, vem vet. Dessutom är de fantastiska att klämma på. "They're a handfull, almost pouring over the edge..." säger en av de lyckliga som fått nöjet att... Ja, bröst är sällan endast ens egna och jag själv finner nöje i andras bröst.

Jag finner nöje i mycket, nu när jag tänker efter...

La Roux - Quicksand

Jag kan tänka mig att...

... rummet där jag rår om mig själv inte är ett rum och istället är en trädgård. Lite så som på bilden. Jag är förlorad. Swish! En evighet passerar.

Jag förstår inte varför jag tycker det är så stressfyllt att samla människor. Jag oroar mig över alla detaljer. Det är typiskt mig och det är därför jag kommer mest till min rätt i sammanhang på tu man hand. Ska de komma? Hur ska de ta sig dit? Kommer alla att komma överrens? Hur ska jag sammanföra alla så ingen känner sig utanför? Hur ska jag göra om det blir konflikt? Det är inte ens något jag kan kontrollera, jag hade inte kunnat hur mycket än de överdrivet logiska aspekterna av mig kräver att jag ska. Livet är ofta inte speciellt logiskt.

Andas.

Jag.

Andas.

Är.

Andas.

I.

Andas.

Min.

Andas.

Trädgård.

Andas.

Bon Qui Qui will cut you.

Ibland är det så här enkelt.

Pitbull - Full of Sh☆t

Jag tänkte... ja, en massa saker som vanligt medan jag satt hos min nya frisör i tre och en halv timma. Man sitter framför en spegel och det enda man kan göra är att granska sig själv i den sämsta tänkbara belysning en stund. Röfven somnade men man går till Sveriges bästa om man tycker om sitt hår och när man färgar håret för första gången. En av sakerna jag tänkte på var att det i själva verket är bäst om she-psykot inte kommer på min födelsedagsmiddag. Vem behöver negativ-drama-naw-lilla-prinsessa-energi ikväll av alla kvällar?

Jo, jag ska berätta för er. Inte-h(!) är det jag.

Planeterna står säkert i rad just idag... eller något, när gudarna ovanför för en gångs skull ler ner på mig... eller något...

Bäst att le tillbaka. :-)

Hm det här stället, som är så...

... uppskattat av många, ser inte vidare bekvämt ut...

Gotan Project - Mi Confesion

En charmig brunette med stora mörka ögon. Hon blundar och lutar sig mot ett bord med ett litet leende. Hennes kropp nuddar bordskanten och armarna vilar avslappnat mot armstöden. Hon blundar medan hon tuggar och låter ett djupt: "mmm..." korsa hennes läppar. Jag tänker, jag känner, jag gör...

Den här dagen...

... har inte varit så värst dålig så här långt åtminstone. Efter födelsedagens sovmorgon, födelsedagsgratulationerna, en hel del födelsedagsgröt med födelsedagssylt väntar en födelsedagspromenad i födelsedagssolen.

Jippi på mig!

Snart fyller jag år...

... och det är svårt att vara här och nu trots att dessa stunder aldrig kommer passera mina inre rum igen.

Det finns morgnar då jag vaknar redan trött. Huvudet snurrar av alla tankar på vart jag ska, vad jag ska göra och hur jag ska vara och så vidare. Tiden verkar aldrig räcka till, jag är konstant försenad. Det är så mycket och det är inget ovanligt om jag över min skål müsli, fil och färska hallon mentalt redan är någonstans kring 18 snåret senare på dygnet. Min kropp är där med människor som jag möter men allt utöver den är på en plats (eller flera) långt, långt bort.

All den energi som krävs för att jag ska komma dit jag vill komma har jag redan lagt ner på att tänka det innan det ens har blivit min verklighet. Ja just det, jag tänker på hur jag ska komma dit enklast, vilket det bästa alternativen är i mina sökanden och hur jag inte ska känna mig överväldigad. För det är viktigt... har jag fått för mig på något sätt. Hand i hand med dessa tankar går oron, såklart! Mitt höga behov av trygghet där jag på förhand ska veta att jag inte kommer "misslyckas" är med. Jag ska känna mig helt säker och fullt medveten så ni kan bara tänka er vilken grad av utmattning jag drabbats av. Så är det... just nu.

Det är svårt att hitta till den platsen inom mig själv där jag bara är och där jag bara gör avskalat från saker inombords som kan sätta käppar i hjulen. Det händer ofta att jag är timmar, dagar, månader, ja till och med år i förväg och visst, man ska onekligen röra sig framåt men sådant som ens välmående hänger på hastigheten man väljer. Nu har jag börjat arbeta med att sammanföra den delen av mig som redan är "där" med den delen som är på väg dit just nu. Den ena, har jag kommit fram till, är viktigare än den andra som alltsomoftast gör mig utmattad. En... dag så... Boy, oh boy.

..och så är jag snuvig och hostig och febrig nu, och jag måste ta itu med jobbiga människor. Orka-h! Jag intalar mig själv att det alltid bara kan bli sämre.

Warrant - Cherry Pie