... har dragit på sig en förkylning. Ja, igen. Vi snackar täppt näsa, hela huvudet känns blockerat och värker, slemmig hals, lungor som inte kan andas in helt. Jag visste att jag inte borde ha gått till gymmet den ödesdigra måndagen. Men men, det är så det blir när man tvunget måste ha något "där och då" eller "här och nu" som det kändes just då. Jag vet, det är så förbaskat förvirrande att alltid hålla koll på sig själv och "lyssna på" sin kropp.
Som alltid kommer jag att uthärda. Jag måste bara lära mig att sitta still under tiden jag tillfrisknar för det är på väg. Det känner jag. Tills dess ska jag bädda ner mig under min zebramönstrade filt, hälla i mig litervis med vätska, käka celementiner som om morgondagen inte kommer och njuta av en bok i skenet från min sänglampa.
Fast jag undrar om det finns en tvättid ledig... ?
FAIL, DOH!
