Mitt uppe i allt det negativa som jag skrev om förra gången är det väldigt enkelt att glömma det positiva som har hänt.
Senast när jag cyklade på min motionscykel kände jag att det gick mycket lättare. Innan tyckte jag att nivå två är jobbig men den här gången gick det mycket lättare. Dessutom har jag inte känt av värken i knäna och min inflammation i armen har lagt sig, inte helt men nästan. Jag tar det som ett tecken på att jag börjar bli starkare.
Hösten är här, träden har börjat ändra färg och löven har börjat falla. Det regnar nu när jag tittar ut genom mitt köksfönster. Fint.
Idag var det hur lugnt som helst på jobbet. Mycket bra.
Imorgon behöver jag vara produktiv.
Handla livsmedel.
Städa.
Byta lakan.
Springa äranden, fixa med papper och rensa mitt skrivbord.
Köra en inpackning på håret, pyssla om kroppen.
Slappna av och äta något gott.
Inte vidare glamoröst men det måste göras.
