...hamnar man inom höravstånd till diskussioner som på intet sätt kommer gagna en i detta hårda liv. Låt mig först säga att jag ville teleportera mig rakt ut i rymden där man slipper höra nonsens och till och med då hade säkert någon idiotisk radiovåg nått mig.
Två personer diskuterar hur rika kvinnor i Dubai, beslöjade från topp till tå, köpte dyr haute couture...
"...och där står de med sina assistenter och sina assistenters assistenter och lassar på plagg efter plagg. Elie Saab, Oscar de la Renta, Chanel, Dior och massor. Det var inte klokt, på ett enda tillfälle handlade de säkert för flera MILJONER! Vad är poängen med att köpa så fina grejer som ingen kommer se en bära under burkan?"
Jag tänkte: Ni vill inte veta vad jag tänkte. Eller jo, ni vill men jag tänker inte berätta. Däremot sa jag, för jag kunde såklart inte hålla mig, jag ba': "Tänk om och bara tänk om de köpte de här kläderna för sig själva för att bära i privata sammanhang med sina familjer?"
Kom igen nu, helt ärligt talat, när man är så rik att man aldrig kan bli fattig igen skiter man blankt i vem som kan se eller tycka om det man har på sig. Och bara för att man bär burka behöver en kvinna inte se ut som en olycka under. Västerlänningar är helt besatta av märken och symboler som identitetsmarkörer.
