...saknar jag den där medelålders mansgrisen som ofta frågade mig om mina sexvanor på min förförra arbetsplats. "Jaha... så har du någon du träffar ibland... när du känner av ett fysiskt behov?" Han gjorde det helt öppet och man kunde enkelt värja sig mot det. Det blir liksom träning i att stå upp för sig själv. Någon militant feminist hade tydligen haft stora invändningar för ett antal somrar sedan. Tro mig, bättre en sådan än alla dessa kvinnoföraktande smygisar som förpestar livet för allt inom en 5 km radie omkring sig.
Men... som med allt här i livet måste all good things come to an end. Så universum bytte antagligen ut mansgrisen mot den tjocka garderobslebben på det senaste jobbet. Hon skulle först förminska magsäcken för hon var trött på att kämpa. Sedan skulle det åka in "ett par schyssta sillisar" så att hon kunde leva livet för, enligt henne, kan man inte ens försöka vara het om man inte har ett par schyssta tuttar. Och till sist skulle hon "välta kjoltyg". Allt stannar upp, jag tittade på henne som ett skogshuggande lamm och säger "Timbäääär!!" Hahaha...
