... förmå mig själv att tycka att det är världens vackraste brud när en av mina, dagen till ära, översminkade bekanta hade kanske den gräsligaste brudklänningen jag någonsin sett. Speciellt med tanke på ett kilo smink som tynger ner hennes ansikte och får henne att se ut som en lyft men trött tant. Kom igen vad fan, det är för mycket av det goda om man har en broderad slöja med någon slags tiara och uppsatt hår och en fluffig klänning med en korsett som är broderad med guldtrådar. Den som sydde klänningen måste ha tänkt "ja nu har vi detta här och detta såhär... det känns som att det behövs något här och här och här... och lite mer här" En orgie i broderier och fluff där människor börjar bajsa tyll som confetti helt plötsligt. Så fort jag läser "JU ARRR DE MOST BIJUTIFUL BRAJD IN DE WÖRLD!" får jag lusten att skriva "nej, det är hon fan i mig inte! Och vad fan är det för fel på er som inte sa till henne att less is more?!" Men det kan man inte göra, man får vara lite glad för jag hoppas innerligt att hon hittat rätt den här gången.
Om tacky 1 parade sig med tacky 2 och sedan en sväng med tacky 3 haha...
