... 44 inlägg hittills. Månaden är inte ens slut och det verkar som att det här med blogg är i och en del av mitt liv för att stanna, ett tag framöver åtminstone. Jag har fortfarande inte kommit på varför jag gör det här men det känns bra. Jag får knappt respons på det jag skriver, rätt roligt när jag tänker efter och det hänger en skön anonym, hemlig känsla över det här... stället, kanske man kan kallad det. Ett av mina inre rum, kanske... kanske inte. Undrar vad ni få som läser hade ställt för frågor om jag hade en frågestund i sann blogg-anda? "Vad jobbar du med?" "Varför visar du inte ditt ansikte i bloggen?" Jag ser framåt men jag ser inte så långt, jag vet inte vad som händer med detta för jag anar bara en smula av det som händer mig i det stora hela. Att ana en smula räcker, det är en övning i att inte behöva förutse varje liten katastrof under trygghetsbevarandets tunga ok.
Idag fick jag lunchsällskap när jag hade min tvättdag. Lyckat koncept, ska försöka locka hit fler intet ont anande offer när jag sysslar med något så trist. Jag älskar att länka mig själv, haha...
Jag i tvättstugan. Hej!
