Jag kan inte förstå att du redan är här med mig även om jag inte har missat dina färger och kylan som bitit i mina kinder och fingrar. Tiden har gått så snabbt och redan igår hade jag min mösspremiär och det var fantastiskt. Man blir så mycket varmare i hela kroppen med en mössa på. Jag inser att jag har jobbat en hel del, eventuellt för mycket. Jag har kommit hem och endast sökt mig till ro i sängen och framför datorn, typiskt mig i början av hösten. Jag har inte rört på mig tillräckligt, jag har inte funnit energi nog för att gå ut och gå eller dansa och träna på gymmet. Jag vet hur mycket bättre jag mår när jag gör de där småsakerna för småsaker är precis vad de är. Redan efter några tillfällen känner jag av det som gör gott för kroppen och i själen. Mer energi och mer mig till mig själv och alla som håller av mig.
Jag tog på mig mina stövlar, min kappa och mössa och gick en promenad till Skansen Kronan där jag delade en helt ok brunch med Sunshine. Du var så snäll mot mig och jag stannade upp överallt för att beundra din skönhet. Efteråt träffade jag en vän som jag promenerade med hela vägen från Kungsportsplatsen till Kallebäck där vi fikade bakelser med tryffelchoklad och skrattade gott åt sommarens gemensamma äventyr som blev fångade på bild och film. Lika bra att hålla sig borta från staden där alla huliganer håller till och håller på med sina... fånigheter. Fotboll är roligare än så, grattis AIK.
Så idag tackar jag dig, November. Jag tackar dig för allt det fina du ger mig och allt det fina som komma skall. Livet är för kort för att gå oberörd förbi ett av dina eldfärgade träd igen. Du är fantastisk.
A tout a l'heure!
