...men det är mitt och det är jag glad för. Efter flytten har det varit så mycket strul med och väntan på renovering att jag knappt flyttat in. När jag väl sovit hemma har jag sovit bland halvöppnade flyttkartonger som jag rotat genom i jakt på livets nödvändigheter... och grejer. Det är nästan slut med det nu, lägenheten är nästan färdig. Nu kan jag åtminstone sova och duscha här vilket känns bra. Jag ville inte bli alltför bekväm hos mormor som lagar mat som bara en mormor kan. Nej, nu är jag hemma och jag trivs här, i mitt lilla bo. :-)
