Un conte de Noël

Det har varit en riktigt givande och allsidig helg. Jag tror det är den finaste födelsedagspresenten jag någonsin gett till mig själv vid sidan av att, för omväxlings skull, bli glad för att det är min födelsedag. Jag började med drinkar, tequila shots, bra remixad musik (minus salsa) och rumpskakande på Tranquilo. Vulgo-dans till max med en ung men tillräckligt gammal främling på Gretas tills de stängde och en lång promenad för att inta nattamat. Det var kallt i tights men tradition dikterar att det måste vara en kladdig käsekrainer (med allt på) från kiosken vid Evas Paley. En bra natt som avlutades med en svimning i säng runt sex tiden på morgonen. Det blev ingen tandborstning och en massa makeup removal crème överallt. Man kan åtminstone kladda dit lite gegga så får det verka över natten kan man tycka, det fanns ingen ork för något noggrannare. Morgonen tog kål på mig eller var det tvärtom?


Några timmar senare den lördagen var det dags att jobba och det gick ju bra, jag tror att jag var hög på föregående natts glädjerus. Jag vet inte, det är sällan jag drivs framåt av något så je-ne-sais-quoi-artat.

Den ljuva söndagen. Det kändes så, det är sant. Min date med vännen Sunshine som var oroad över sitt beslut för att äntligen dra av plåstret med sin pojkvän. Jobbig situation men på lång sikt kommer hon må bättre för han verkar inte längre vara det hon behöver. Ibland behöver vissa tjejer bli påminda om att bra killar/män kan tycka om dem och sedan sträva mot något bättre för skillnaderna blir trots allt för uppenbara (ibland även katastrofala). Hon, ett virrvarr med en hippie själ och han en stel chalmerist (vilket är jättebra fast på sitt sätt och för någon annan) som behöver en "duktigare" tjej. Det är bäst så intalar hon sig själv även om jag försöker ifrågasätta hennes mönster med killar. Hon vet bäst, det är ju hennes stora hjärta där inne.
Vi fyndade på Fair Fashion Market på Världskulturmuseet, samlade på oss en bunt med visitkort och jag hittade en klänning i eko-bomull som har potential att bli den rätta att ha på sig till jul. Ibland sitter saker rätt även på min konstiga kropp.
Efteråt bar det av till Hagabion för kvällsmat och filmen ”Un conte de Noël” (”En julberättelse”). Franska filmer lämnar en alltid med en massa bra ”men sen då-s…?” Tragikomedi är bra att ha som avslutning på vilken vecka som helst.


Grattis till mig, jag har varit duktig. Nu blåser jag ut ljusen.