…när det inte går att somna snurrar huvudet fullt av tankar. ”Fundera och fungera”, my ass. Ofta brukar jag bli sur när jag inser att sömnen är långt borta och att jag faktiskt får gå upp och göra något annat tills sömnigheten infinner sig. Jag blir annars bara ännu mer sur, en gång har jag till och med skrikit rakt i kudden. Det är ingen negativ spiral, snarare en ond sådan. Att somna innan 00 är del i min stora plan. Den är enorm. Huge. Planen i sin tur handlar om att jag vill få tillräckligt med sömn och att jag vill vakna tidigare för att kunna sätta igång med min dag som jag hoppas blir någorlunda givande. Undrar hur det går imorgon. Jag tror inte att människor som lever bra liv blir upprörda över att inte kunna somna, eller? Jag får lust att tröstäta alltså…
”jag tänker inte bryta mot onödiga-kalorier-förbudet, jag tänker inte bryta mot onödiga-kalorier-förbudet, jag tänker inte…” och så går det runt och runt i centrifug…
Jag är glad för min allra första kommentar i bloggen, det tycker jag förtjänar att uppmärksammas. Tack Patrik!
