När jag pluggade psykologi mötte jag många människor som verkade brinna för något. Pålästa inom sitt intresseområde och alla deras andra områden verkade bara bli större och större. De hade och har en hunger efter att ta reda på så mycket som möjligt om det vi studerade. De var flitiga, vissa råpluggade osv. Jag tappade momentum just för att jag började undra vart jag var på väg egentligen. Det var ofta som jag kände mig som om jag var delad. En del svävade högt ovanför mig själv och studerade den delen av mig själv som befann sig utanför alla kretsar och diskussioner som tog plats omkring mig. Jag krympte och kände mig underlägsen. Underlägsen på det sätt att jag blev imponerad av andra människors medelmåttighet. Så frågan eller frågorna är… Vad vill jag? Vad gillar jag?
Jag gillar att studera människor, mänskligt beteende men jag gillar även mode. Borde jag studera människor som går runt i fantastiska kreationer? Nah. Låter bara konstigt.
Jag hade velat kunna sy kläder eller designa skor. Inom mig sprudlar det av idéer och tankar. För länge sen kunde jag sitta och kladda bort en hel dag. Drömma om ett eget märke. När jag ser mina gamla skisser nu ser jag och ler över hur obearbetade och barnsliga mina idéer då var. Det första som jag tänker på är Spice Girls. Deras musik lyssnade jag på när de var ”stora”. Jag ler, stort. Men sedan finns det skisser där man kan ana djup eftertanke. Det är något litet som skvallrar om något som kan bli riktigt bra om man väljer rätt tyg, färger (sånt som jag absolut inte har någon som helst kunskap om) osv. Behövs bara mer arbete. Förfining. Och det gäller väl mig också. Kunskap om material och sömnad är vad jag behöver.
Hittills har min plan varit att plugga småkurser, jobba samtidigt och satsa på att högskoleprovet ska ge mig inträde till önskad utbildning. Jag börjar fundera på om jag inte ska satsa på att arbeta med något i framtiden där man får skapa. Design av skor eller kläder. Det finns en massa intressanta skolor över hela världen där man kan utbilda sig och leva livet. Paris hade varit något. Som vanligt är det långsamma och försiktiga funderingar. Ska jag ta risken? Vågar jag? Gör jag det?
Tänkte efter länge efter att jag skrev det som står ovan. Det ser ut som om jag får åtminstone leta upp var det finns utbildningar som kan tänkas intressera mig här i Sverige till att börja med.
